Plötsligt kommer det över mig, jag känner mig alldeles urlakad och är dödtrött! Lillis sover ju en hel del men som mamma vaknar man gärna till för minsta lilla knyst från den lilla eller pappan. Är lite av ett dygnet-runt-jobb med spädisar och nu efter ett halvår kommer den stora tröttheten... Fattar nu varför många småbarnsföräldrar man möter ser så hålögda och hängiga ut. Skulle ge min högra hand för en ensam natt på ett enkelt hotell med lite champagne som sängfösare.
Men nu drar vi på semester och den förste avbytaren ska få växla upp. So long så länge!
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Hej! Vad roligt att du har startat en blogg Här kommer jag att hänga! Kul att följa Emils utveckling också! Kram/Mia
Skicka en kommentar