Imorse var det möte och jag kände hur min puls fullständigt skenade... Hjälp, vad har jag gett mig in på??
På eftermiddagen tog vi en promis med mammagruppen och tog oss lite gott på ett fik i Bandithagen. Lillis kröp omkring på golvet (usch jag vet men han måste ju få röra sig...) Rätt var det var var han svart överallt då han naturligtvis lyckats identifiera en gammal bakplåt i en vrå. Detta medans vi vuxna pratade om hur svårt det är att börja säga nej ordentligt till sina små. Blev lite bekymrad och tänkte återigen att jag måste säga lite mer nej. Före middagen fick jag ett utmärkt tillfälle. Lillis lutade sig mot spisen och sträckte på sig och lyckades med sitt lilla pekfinger sätta på en platta!!!!! När jag då sa till riktigt argt och bestämt vad hände då? Jo, han gapskrattar mig rakt i ansiktet!!! Verkade tycka att det var en väldigt skojig "lek"...
Som tur var visade han stor förnöjsamhet kring korvstroganoffen jag lagat och var lugn resten av kvällen. Men duschskräcken blir bara värre och värre. Han blir så ledsen så ledsen när jag sätter på den för att spola vatten i hans badbalja. Måste börja kbt:a med bad varje dag nu så han kommer över det.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Vad är en liten bakplåt!!! Öppna spisen här hemma tror Tvåan är en sandlåda!
Jag såg på morgontv med barnspykologen förra veckan. Då var frågan om något barn som skrek och inte ville bada..
Hon sa att det kunde vara att dom sätt vattnet åka ner i badkaret och därmed tror barnen att dom också ska spolas ut...
Hon sa att man gott kunde låta bli att bada barnet en period, man kan ju tvätta barn på andra sätt...
Jag har ju ingen aning eftersom jag inte har barn men tänkte att det kanske kunde vara tänkvärt...
Frökan Anna ska bara rätta sig själv... ska naturligtvis vara dom sett och inte sätt...
Hihi! Känns skönt att höra barn som är värre och att ha välskrivande lärare här på bloggen:-) Och tack för tänkvärd information Anna!
Skicka en kommentar